Balladen om Kapten Maldus

Med gamle Kapten Maldus, en man från Cottenhorn,
Vi låg uppå Iacaris och lasta kött och korn,
Där träffa vi i staden på hamnkaptens kontor
En rik man ifrån Maeral, som hade fina skor

Men det var inte detta jag skulle tala om,
Det var ju mannens last som själva visan handlar om
Vi smugglade åt honom några lådor få
Dom skulle till Frosthollow men det blev inte så

På öppna havet fick vi överaskning under däck
Det var ett gäng pirater i lådorna helt fräckt
Durg var störst av alla, hans spjut var gjort för mord
Kaptenen, styrman och vårt hopp, ja allt gick över bord

Jag ville hem till Greystone, jag ville ej va kvar
Men Nila höll oss sansade, fast hungriga vi var
Det pågick i en månad, och jag var nästan död
När plötsligt Durg fick se ett skepp som tände hans glöd

Ombord på detta skeppet, fast det visste inte Durg
Fanns våran räddning redo att försvara sina liv
Vi gick snabbt ikapp och änterhakar falla
Istället äntra våra hjältar och slogs för oss alla

När slaget äntligen var över, och Durg i havet blitt slängd
Vi gav vårt skepp till detta fantastiska hjälte-gäng
Nu är vårt läge bättre och vi känner ingen skuld
Vi seglar med vårt nya lag och tjänar massa guld

En grej har vi lärt oss av hela denna sak
För även om dom lovar oss en halv miljon helt rakt
Vi tar ej längre lådor från en rik entusiast
För hellre död och skeppsbruten än orker i vår last